Det som jag gillade på det här stället var caféet som lämpligt nog heter "Hiljaisen Kansan Niittykahvila" och översatt till svenska någonting i stil med Det tysta folkets ängscafé. Här var det bara ett måste att ta en kopp kaffe med ett saltigt tilltugg. Kaffet kokades över öppen eld i en riktig kaffepanna. Ni vet, så som man gjorde förr i tiden. :)
Det luktade härligt med rök om stället men det gav också ett slags hemtrevnad till caféet. Platsen är ju vid en livligt trafikerad väg men ändå mitt ute i ingenstans. Plätten jag tog som tilltugg till kaffet stektes i "muurikka" på spisen. Lite orolig var kocken om jag tyckte den var för bränd i kanterna. Men själv tycker jag ju att på ett sådan här ställe behöver inte / skall inte allt vara så där toppen-perfekt. Det är ju en del med charmen att resultatet blir lite olika från gång till gång. Plätten serverades på en näverbricka och som fyllning hade jag en röra med rökt renkött - vi befann ju oss ändå i söndra delen av finska Lappland. :) Det var riktigt riktigt gott - även de brända kanterna gick bra att äta.. :)
Och som avslutning några flera bilder på ett café ni alla skall besöka om ni passerar "Hiljainen kansa".
Utsikten från bordet där vi drack vårt kaffe. |
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar